38 blir 88 i nytt globalt klädstorlekssystem

Idag köper vi kläder från hela världen, men det kan vara svårt att hitta plagg som passar. Nu lanserar ISO ett nytt globalt klädstorlekssystem som skapar den enhetlighet som krävs för att underlätta framtida inköp.

Har du också tänkt på det här med klädstorlekar, att det finns så många? Visst vore det fint om vi kunde enas om ett system, så att inte samma blus är storlek 40 i Frankrike, 12 i Storbritannien och 8 i USA. Och vet du vad!? Nu finns förutsättningar för att det faktiskt kan bli verklighet, för ISO har precis lanserat ett nytt globalt klädstorlekssystem.

– Det bygger på en europeisk förlaga som aldrig slog igenom, trots att den fick stor uppmärksamhet när den kom 2017. Jag tror att det blir annorlunda den här gången. I och med att standarden lyfts till ISO-nivå, får den en annan dignitet. Nu behövs bara att stora aktörer visar vägen, säger Niina Hernández.

Niina Hernández är forskare på Högskolan i Borås. Tillsammans med Lotta Silow på Kappahl har hon varit engagerad i projektet.

– Det nya systemet är ett nytt sätt att kommunicera storlekar, som tar hänsyn till personen under kläderna och utgår från nyckelmåttet för respektive plagg. För en blus till exempel är det bystomfånget som gäller. Så om du är en 38:a idag, har du ett bystomfång på 88 centimeter. Det betyder att du kommer att ha 88 i blusstorlek framöver.

Om det däremot handlar om en herrskjorta, som du ska kunna knäppa ända upp och bära en slips till, utgår storleken från halsmåttet. Undantaget är bh, som fortsätter att ha två nyckelmått; kupstorleken och måttet under bysten – precis som idag.

– Ja, vi använder ju redan kroppsmått i flera fall. Till exempel barnstorlekar i centilong som är barnets längd. I det nya systemet finns också möjligheten att lägga till sekundära mått, om det behövs för att avgöra om plagget passar vid fler än en dimension.

Även här utgör barn ett bra exempel. Volymen kan skilja stort mellan två barn som båda är 140 centimeter långa. Av samma anledning är det viktigt att utöver stussmåttet känna till innerbenslängden på ett par byxor för dam.

– Om det däremot är en kjol som går till knät kanske man inte lägger till längden som sekundär måttuppgift, eftersom det inte är avgörande för om du kan ha kjolen eller inte.

^{Enligt SS EN ISO 8559-2:2025 ska storlekens intervall och måttens placering visualiseras med ett piktogram.}

Framväxt ur heta diskussioner och cappuccino

Niina Hernándes kan sin sak. Hon har lång erfarenhet av klädbranschen och 2018 la hon fram avhandlingen Does it really fit? Improve, find and evaluate garment fit. Upplevelserna från flera internationella forskningsprojekt har också varit en tillgång i ISO-arbetet, där hon som enda svensk har behövt göra sin röst hörd bland forskarkollegor från andra länder och representanter för klädjättar som Benetton.

– Att delta i en internationell arbetsgrupp är jätteintressant, men man måste vara beredd på de kulturella skillnaderna. Jag har träffat ungefär hälften av deltagarna fysiskt och kunnat bonda med dem över en kopp kaffe. Eller cappuccino.

Ibland har det hettat till. Som i diskussionen om small, medium och large skulle kommuniceras utöver kroppsmåttet samt vilka intervall som skulle gälla. Det förekommer också förändringar som branschen kan behöva vänja sig vid.

– Klädtillverkarna är vana vid att ha tillgång till en måttabell, där 38 motsvarar toppen på en statistisk normalfördelningskurva för kvinnor. Den typen av data behöver företagen nu antingen ha själva eller få hjälp att ta fram. Men det finns andra standarder som ger stöd för hur man klustrar och tar fram en måttlista för att representera företagens storleksbåge och intervaller. Dock bygger det på att företagen har tillgång till ganska stora mängder data för att kunna göra statistiska analyser.

Trots all kunskap och erfarenhet som plöjts ner i projektet, kvarstår ändå en parameter som inget klädstorlekssystem rår på.

– Olika individuella preferenser kommer vi inte åt. Om du till exempel köper en skjorta för att ha den under en kavaj, så vill du förmodligen ha den mer slimmad än om du ska bära den i ett annat sammanhang.

Niina Hernándes förklarar att det mått som kommuniceras kommer att vara det som designern eller företaget tänkt sig.

– Det ska bli spännande att se hur vi nu kommer vidare. Ett globalt klädstorlekssystem är eftersträvansvärt, inte minst idag när vi köper kläder från hela världen.

Vill du veta mer om den pågående standardiseringen för textilier? Kontakta Christa Windefalk Ahlenblom, projektledare på SIS.